Olles mål: renare luft och radonsäkra miljöer

Radon är något vi sällan tänker på. Det syns inte, det luktar inte – men det kan ändå påverka vår hälsa. I Gävle med omnejd finns områden där radonhalterna kan vara förhöjda, både på grund av mark­förhållanden och byggnadsmaterial. Därför får Sotningsväsendet i Gävle ofta frågor om just radon och inomhusluft. Möt Olle, ventilationstekniker och radonansvarig hos Sotningsväsendet i Gävle AB.

– Många tänker att radon är ett ovanligt problem, men sanningen är att radon finns lite överallt omkring oss. I luften, i marken och ibland även i vissa byggmaterial. Men det betyder inte att man ska bli orolig. I små mängder är radon inte farligt. Det viktiga är att hålla koll på halterna över tid, säger Olle.

Han beskriver radon som en ”tyst faktor” i inomhusmiljön. Något man inte märker förrän man mäter.
– Det är just det som gör radonfrågan lite speciell. Eftersom man inte ser det, är det lätt att tänka att allt är som det ska. Men luft kan påverka vår hälsa mer än vi tror, säger han.

Radon märks inte i vardagen. Därför är det så viktigt att vi följer halterna regelbundet.

Hur vet man om radonet är för högt?

Det enda sättet att veta är att mäta – och här finns två vanliga metoder: långtidsmätning med radonpuckar under minst två månader (vintertid) och korttidsmätning, som snabbt visar om det finns förhöjda värden.
– Vi brukar säga att långtidsmätningen är det man ska satsa på när man behöver ett säkert resultat. Men korttidsmätningen kan vara bra om man vill ha en snabb indikation. Till exempel efter en renovering, ett byte av ventilationssystem eller i samband med en husaffär, förklarar Olle.
– Det finns några tillfällen då det är extra klokt att mäta radon. Till exempel vid husköp eller försäljning, eller om huset ligger i ett område där man vet att markradonet kan vara högre. Har man ett hus byggt av blåbetong – vilket var vanligt fram till 1976 – så bör man också vara uppmärksam. Och gör man förändringar i ventilationssystemet, eller bygger om och till, då är det läge att göra en ny mätning för att säkerställa att allt ligger på rätt nivå, säger Olle.

I flerbostadshus och på arbetsplatser ställs det extra krav.
– Sedan den nya Strålskyddslagen kom har arbetsgivare ansvar för att känna till radonnivåerna och vidta åtgärder om de är för höga. En bostadsrättsförening bör göra radonmätning ungefär vart 10:e år, eller när man gör åtgärder i huset som påverkar ventilationen eller byggnadens täthet. Det viktigaste är att kunna visa att radonhalterna ligger under 200 Bq/m³.

Vad händer om värdet är för högt?

Då går man vidare med radonbesiktning, där man kartlägger var radonet kommer ifrån och hur det tar sig in i byggnaden.
– Åtgärderna kan se väldigt olika ut, beroende på var radonet kommer ifrån. Ofta handlar det om att förbättra ventilationen, ibland om att täta sprickor i grunden eller i källaren. I vissa fall kan det bli aktuellt med installation av radonsug eller radonbrunn.
– I många fall handlar det dock inte om några dramatiska ingrepp. Det viktiga är att veta vad man ska göra, och var. Det är en viktig del av vårt jobb – att guida och hitta de rätta lösningarna, säger Olle.